Kvalitetskrisen

hkyeah_Swedish_nurse_in_light_blue_scrubs_standing_in_a_corri_9b7139c6-7a5e-421e-ae87-8e05

Varför är det så stor skillnad i omsorg och omsorg?

Vittnesmål

Professor i socialt arbete

Magnus Jegermalm

Sammanfattning

Magnus Jegermalm, professor i socialt arbete, talar med oss om den krisen inom äldreomsorgen och förklarar vad som händer om resurserna inte hänger med.

Personalkrisen

– varför har vissa äldre alltid tid, medan andra aldrig får det?

Bakom varje kvalitetsbrist finns samma orsak: för lite personal, för låg kompetens och för hög omsättning. I kommunal omsorg har belastningen ökat, samtidigt som andelen utbildade undersköterskor minskat. Hur länge kan systemet fungera utan att kollapsa?

Omsorgen står på människors axlar. Men axlarna blir färre – och tröttare. I den kommunala äldreomsorgen har antalet äldre per personal ökat till rekordnivåer. Samtidigt minskar andelen utbildade undersköterskor år för år, ersatta av tillfälliga vikarier och outbildad personal.

Bristen på kontinuitet gör att äldre möter nya ansikten varje vecka, ibland varje dag. Den som ska ge trygghet hinner knappt se människan. Resultatet är inte bara stress och misstag – utan en systematisk ojämlikhet, där kvaliteten beror på vem som råkar komma in genom dörren.

hkyeah_View_from_outside_looking_into_a_room_at_a_Swedish_nur_4e10498c-fafe-47a4-b26c-4899

Undersköterskor minskar

2025

Färre undersköterskor jämfört med 2022

Socialstyrelsen, Lägesrapport 2025

Belastning i hemtjänsten

Antal hemtjänsttagare per personal har ökat från 9,16 (2024) till 10,06 (2025)

Socialstyrelsen, Lägesrapport 2025

Sommarvikariebrist

Drygt hälften av kommunerna saknade sommarvikarier 2025

Socialstyrelsen, Öppna jämförelser 2025

Vittnesmål

Professor i socialt arbete

Magnus Jegermalm

Magnus Jegermalm som är professor i socialt arbete talar med oss om den krisen inom äldreomsorgen och förklarar vad som händer om resurserna inte hänger med.

Sammanfattning

Kapacitetsbristen

– varför finns det plats i statistiken men inte i verkligheten?

Samtidigt som antalet äldre växer snabbare än någonsin minskar antalet platser i äldreboenden. I över hundra kommuner räcker inte vården till ens för de mest behövande. Hur hamnade vi här – och varför fortsätter bristen att växa trots att alla vet vad som väntar?

Sverige står inför en demografisk vägg. Antalet personer över 85 år ökar med 60 procent fram till 2033, men utbyggnaden av äldreboenden har stått nästan stilla. I dag rapporterar 103 kommuner att de redan har platsbrist – samtidigt som många äldre nekas boende trots stort behov.

Kommunerna har vetat om utvecklingen i över ett decennium, men planering, regler och ekonomi har bromsat varje försök till expansion. Resultatet är att fler äldre bor kvar hemma långt efter att de borde ha fått plats. De blir ensamma, otrygga – och systemet allt mer ohållbart.

Vittnesmål

Professor i socialt arbete

Magnus Jegermalm

Kvalitetskrisen

Samma lagar, samma mål – men helt olika resultat. I den kommunala äldreomsorgen är äldre mindre nöjda, träffar flera olika personer och får oftare vänta på hjälp. I privat regi upplever de flesta trygghet, respekt och kontinuitet. Varför ser skillnaderna ut så här?

Sverige har en äldreomsorg som skiljer sig mer än många vill erkänna. Bakom samma lagar och löften döljer sig två helt olika verkligheter. I kommunal regi beskriver äldre hur personal byts ut, insatser uteblir och tiden inte räcker till ens för ett samtal.

I privat regi vittnar äldre om trygghet, respekt och personal som känner dem vid namn. Skillnaden syns i alla mätningar – i nöjdhet, trygghet och bemötande. Det är inte pengarna som avgör, utan ledarskap, ansvar och kultur. Frågan är varför vissa lyckas ge värdig omsorg – och andra inte.