Verkligheten

Så missköter kommunerna äldreomsorgen

Hösten 2026

Rapporterna om allvarliga brister i den kommunala äldreomsorgen fortsätter.

Äldre nekas hjälp att gå på toaletten och uppmanas i stället att använda sina inkontinensskydd. Trygghetslarm kvitteras – men ingen kommer. Demenssjuka blir sittande i blöta inkontinensskydd. Personal varnar för att de inte längre hinner med den mest grundläggande omvårdnaden.

Det här är några av de fall som har uppmärksammats i medier under hösten 2026.

6 händelser

  • Örkelljunga

    Trygghetslarmet kvitterades, men ingen kom

    En vårdtagare inom Örkelljunga kommuns hemtjänst slog trygghetslarm tidigt på morgonen.

    Visa mer om Trygghetslarmet kvitterades, men ingen kom

    Nattpersonalen kvitterade larmet – men något besök genomfördes aldrig.

    Först drygt två timmar senare, efter ett skiftbyte och ytterligare ett trygghetslarm, kom personal till bostaden. Då upptäcktes att nattpersonalens besök hade uteblivit och vårdtagaren hade ett försämrat allmäntillstånd.

    En sjuksköterska tillkallades och bedömde att personen behövde föras till sjukhus. Händelsen har lex Sarah-anmälts till IVO.

    Kommunstyrelsens ordförande: Niclas Bengtsson (SD)

    Källa: Skånes Folkblad

  • Landskrona

    Flera brister i hemtjänsten när Landskrona utreder fyra dödsfall

    Fyra personer med hemtjänst avled mellan februari och maj.

    Visa mer om Flera brister i hemtjänsten när Landskrona utreder fyra dödsfall

    Kommunens utredning fann brister hos hemtjänsten, hos larmoperatören och hos biståndshandläggarna. Larm besvarades för sent. En person fick inget nattstöd efter en sjukhusvistelse.

    Kommunstyrelsens ordförande: Torkild Strandberg (L).

    Källa: SVT

  • Jönköping

    Äldre fick ingen hemtjänst under kvällar och nätter

    Sex personer fick vid flera tillfällen inte de kvälls- och nattinsatser i hemtjänsten som de hade beviljats.

    Visa mer om Äldre fick ingen hemtjänst under kvällar och nätter

    Orsaken var att informationen inte fördes över mellan dagpersonalen och nattpatrullen. Händelsen anmäldes till IVO enligt lex Sarah.

    Kommunstyrelsens ordförande: Mona Forsberg (S).

    Källa: SVT

  • Uddevalla

    Intorkad avföring och våta blöjor – larmen har kommit under minst fem år

    Våta blöjor, intorkad avföring och uteblivna besök i flera nätter.

    Visa mer om Intorkad avföring och våta blöjor – larmen har kommit under minst fem år

    Under minst fem års tid har personal inom Uddevallas hemtjänst larmat om att vårdtagare far illa på natten, rapporterar DN.

    Tidningen har gått igenom 407 avvikelserapporter från 2021 till september i år, när nattpersonalen stängdes av.

    Källa: Omni

  • Uddevalla

    Uddevalla kommun stänger av ett 20-tal personer från hemtjänsten

    Efter att Uddevalla kommun upptäckt ”omfattande brister” inom hemtjänsten har ett 20-tal personer stängts av från sina tjänster.

    Visa mer om Uddevalla kommun stänger av ett 20-tal personer från hemtjänsten

    Det finns misstankar om att hemtjänstbesök har uteblivit.

    – Informationen jag fått är så pass allvarlig att jag bedömde att jag behövde fatta det här beslutet, säger socialchef Malin Normann.

    Källa: SVT

Bakom varje löfte om trygghet döljer sig en verklighet som få vill tala om. Tusentals äldre möter en äldreomsorg där personalen inte räcker till, platserna är för få och ansvaret faller mellan stolarna. Samtidigt finns verksamheter som lyckas – som levererar trygghet, värme och kvalitet. Hur kan skillnaderna vara så stora?

Svensk äldreomsorg står inför en av sina största prövningar. Befolkningen åldras snabbt, men systemet står still. I kommunal regi syns växande brister i kvalitet, kompetens och planering. Det är inte människorna som sviker – det är strukturen. Där privata alternativ får förtroende och frihet att utvecklas ökar tryggheten, nöjdheten och kontinuiteten. Omsorgskrisen handlar inte bara om resurser, utan om ansvar, ledarskap och respekt för varje människas rätt till ett värdigt liv.

Vårdare i ljusblå arbetskläder går bort längs en lång korridor på ett äldreboende
Illustration: vårdare som går genom en korridor på ett äldreboende

Sommaren 2026

Hon larmade sexton gånger. Ingen kom.

En kvinna på ett äldreboende i Tidaholm tryckte på sitt larm sexton gånger. Ingen kom. Hon föll och dog.

Det är sommaren 2026 i svensk äldreomsorg. Under maj, juni och juli har sju kommuner anmält sig själva eller granskats för allvarliga brister. I Karlstad har personal bundit fast händerna på demenssjuka. I Gällivare fick chefer veta att en vikarie uppges ha förgripit sig på äldre kvinnor och lät honom arbeta kvar. I Landskrona dog fyra personer med hemtjänst under fyra månader, och kommunens egen utredning fann att larm hade besvarats för sent.

Kommunerna ligger långt från varandra på kartan. De styrs av olika partier och har olika ekonomi. Ändå ser felen likadana ut. Det är kommunens egen verksamhet som brustit, och det är kommunen själv som har utrett vad som gick fel.

”Möts av stora mängder avföring i sängen och på NN från rygg till hälar. Täcket ligger på golvet och är täckt med avföring. Avföringen på ryggen är mycket intorkad.”

SVT Nyheter Väst

”En brukare på ett boende i Ludvika fick sår i munnen efter att ha fått sina tänder borstade med proteslim”

SVT Nyheter Dalarna

Byråkratins skugga

När skandalerna når rubrikerna förklarar kommunerna att de redan ”vidtagit åtgärder”. Men i många fall har problemen varit kända i åratal. Brister dokumenteras, diarieförs – och glöms. Hur kan ett system byggt på kontroll ändå missa det viktigaste: tryggheten för de äldre?

Svensk äldreomsorg är bland de mest reglerade i världen – men ändå återkommer samma skandaler. Kommunerna granskar sig själva, och de rapporter som skrivs förblir ofta interna. Lex Sarah-anmälningar utreds av den egna chefen, avvikelser hanteras i tysthet och statistiken blir aldrig synlig för allmänheten. IVO:s tillsyn visar år efter år brister i hygien, dokumentation och trygghet, utan att något egentligen förändras. Byråkratin som skapades för att skydda de äldre har blivit ett skydd för systemet självt.

Två vårdare i blå arbetskläder sitter vid ett bord i ett personalrum
Illustration: två vårdare i personalrummet

Ingen behöver ta konsekvenserna

Sju fall på tre månader är inte vad som hände. Det är vad som blev känt.

Den som drabbas i äldreomsorgen är oftast den som har svårast att göra sin röst hörd. Ingen av de äldre i den här sammanställningen ringde en journalist. De flesta kunde inte. Det var en dotter som undrade varför mamma inte fått besök, en undersköterska som orkade skriva en avvikelse, en lokalreporter som fick ett tips. Utan dem hade ingenting av detta stått i någon tidning.

Sedan följer samma turordning varje gång. Kommunen utreder sig själv. Kommunen anmäler sig själv till IVO. Kommunen lovar att se över sina rutiner. Där tar det slut.

Det tar slut där för att det får göra det. En privat hemtjänstutförare måste ha tillstånd från IVO för att alls få finnas, och kan förlora det. Kommunal verksamhet i egen regi behöver inget tillstånd, bara en anmälan till ett register. Det finns ingenting att återkalla. En privat utförare kan dessutom förlora avtalet med kommunen. Kommunen kan inte säga upp avtalet med sig själv. Brukarna finns kvar, för de har ingen annanstans att gå. Pengarna betalas ut, för de betalas av kommunen till kommunen. Ansvaret prövas i val vart fjärde år, i en fråga som sällan avgör en enda röst.

Fel begås överallt. De begås hos privata utförare också, och den som påstår något annat är inte ärlig. Skillnaden ligger i vad som händer dagen efter. Hos en utförare som kan förlora både tillstånd och uppdrag kostar ett misstag pengar. I kommunal egenregi kostar det en presskonferens.

Det handlar alltså inte om resurser, hur gärna kommunerna än vill att det ska göra det. Det handlar om makt. Den som utför omsorgen, beställer den, utreder sina egna misstag och sätter betyg på sitt eget arbete har ingen anledning att ändra på någonting.